Nu släpper Skatteverket ett förtydligande kring vilka regler som gäller för utnyttjandet av friskvårdsbidrag. Men fortfarande är där en hel del oklart och branschen behöver mer fakta kring vad som gäller.
Detta är en artikel av Björn Johansson från gymbusiness.se
Begreppet ”friskvårdsbidrag” handlar om en löneförmån som är skattefri. Företag kan välja att erbjuda sina anställda ett ekonomiskt bidrag till friskvårdsaktiviteter men det finns ingen lagstiftad skyldighet för arbetsgivare att erbjuda friskvårdsförmåner. Det är därför viktigt att poängtera att det är upp till varje arbetsgivare att besluta om denna förmån ska finnas och vad som ska ingå. Denna löneförmån innebär att vid företags köp av friskvårdsrelaterade tjänster behöver inte företag betala några sociala avgifter och inte heller någon moms. Vidare slipper den anställde, som utnyttjar denna form av löneförmån, att betala någon inkomstskatt.
Syftet med friskvårdsförmånen är att företagen vill främja hälsostatusen bland sina anställda. Önskan är att få mer nöjda medarbetare som kan vara mer produktiva och mindre sjukskrivna.
Ett företag kan erbjuda sina anställda en mängd olika löneförmåner som exempelvis tjänstepension, flexibla arbetstimmar, valfri semesterperiod, fruktkorg, städhjälp i hemmet eller ett vilorum på arbetsplatsen för möjligheten till att sova en kortare stund. Vad tycker då de anställda är den viktigaste löneförmånen? Enligt en Sifoundersökning var det tjänstepension som kom först på listan. Därefter kom möjlighet till ett erhålla ett friskvårdsbidrag och träning på arbetstid. Vill man analysera detta djupare har det framkommit att personer över 50 år ser tjänstepension som den viktigaste förmånen men tittar man på åldern 18 till 30 år toppar ett subventionerat gymkort listan.
Skatteverket baserade tidigare sitt agerande vad som ska ingå i begreppet friskvård från det som kom fram i Regeringsrättens dom den 12 juli 2001 (mål nr 5762-1998). Detta var alltså snart 17 år sedan och mycket har hänt sedan dess. Efter en ny dom i Högsta förvaltningsdomstolen (tidigare Regeringsrätten) står det nu klart att en hel del förändringar kommer att genomföras för att modernisera alla regler kopplade till friskvårdsbidraget.
Allt är friskvård
Domen från Högsta förvaltningsdomstolen inkluderar nu även sporter som tidigare har exkluderats eftersom de ansågs vara ”för dyra” – detta innefattar exempelvis golf, ridning, segling och utförsåkning. Det är nu inte längre Skatteverket som ska dra gränsen kring vad som egentligen är en friskvårdsaktivitet – det är nu upp till företagen att att själva bestämma vad som ska ingå. Det avgörande är att aktiviteten är kopplad till ”motion”, men vilken form av motion tar inte Skatteverket längre ställning till. Tidigare publicerade Skatteverket en lång lista över vilka aktiviteter som var godkända och inte godkända för att ingå i friskvårdsbidraget – denna lista ska nu försvinna. Fortfarande kan du dock inte använda friskvårdsbidraget för att köpa den utrustning som krävs för att utöva aktiviteten. Exempel, du kan använda friskvårdsbidraget för att investera i ett gymkort men inte för inköp av träningskor och kläder.
Fördelen med den nya domen från Högsta förvaltningsdomstolen är att den är mer principiellt och allmänt hållen. Den är nu mer moderniserad och följer utvecklingen både i samhället och i branschen för träning och hälsa.
Personlig Träning ingår nu som en godkänd tjänst
En organisation som i många år lobbat för ett förtydligande av friskvårdsbidraget är Almega Friskvårdsföretagen. Denna branschorganisation har länge hävdat att det finns en orättvisa med friskvårdsbidraget – systemet exkludera de som inte har en arbetsgivare – studenter, de med sjuk- och aktivitetsersättning och pensionärer. Ett bättre alternativ enligt Almega Friskvårdsföretagen är att införa ett allmänt skatteavdrag för egenvård, kallat BOT-avdrag och fungera liknande de RUT- och ROT-avdrag som finns idag.
Gustav Wiel-Berggren, branschansvarig på Almega Friskvårdsföretagen följer noga debatten kring friskvårdsbidraget. Almega har därför legat på Skatteverket och argumenterat för att Personlig Träning ska inkluderats i friskvårdsbidraget. Skatteverket har nu återkommit och meddelat att Personlig Träning nu är en godkänd förmån – mycket bra. Även detta beslut följer utvecklingen som finns kring motionsaktiviteter. Motionsrådgivning, kostrådgivning och fystester har tidigare varit avdragsgilla friskvårdsaktiviteter – då blir det bara naturligt att det mer moderna begreppet ”Personlig Träning” nu ska inkluderas.
“Innehållet i friskvårdsbidraget har under flera år varit en omtvistad fråga, där många från friskvårdsbranschen ställt sig frågande till att personlig träning inte ingått. Bilden av personlig träning som lyxkonsumtion är förlegad, idag handlar det ofta om stöd till den som behöver hjälp att uppnå en aktiv livsstil. Det är därför man nu landat i bedömningen att även personlig träning faller inom ramen för friskvårdsbidraget” menar Gustav Wiel-Berggren.
Men samtidigt är inte allt glasklart. Det kommer inte vara tillåtet att köpa PT-tjänster i hemmet för friskvårdsbidrag. Vidare har skatteverket tidigare meddelat att inköp av hälsoappar är avdragsgillt men utnyttjande av hälsocoachning via en webbtjänst är skattepliktigt. Detta baserar Skatteverket på att de anser att en app är en ”enkel” tjänst och webbcoachning är en ”avancerad” tjänst. Kommer detta beslut att stå kvar?
Vilket belopp är det som gäller?
Det finns inget fast belopp på vad den anställda ska erhålla i friskvårdsbidrag utan detta är något som arbetsgivaren bestämmer. Tidigare har det inte funnits något övre tak utan det övre beloppet har angetts med en begränsning på ”en personalvårdsförmån som är av mindre värde”. Men vad är egentligen mindre värde? Tidigare har det funnits ett riktmärke baserat på “vad som kan anses vara av mindre värde är vad ett årskort på en ordinär motionsanläggning på orten kostar”. Detta baseras på att ett gymkort i Stockholmsområdet kan vara dyrare än ute på landsbyggden.
Från Högsta förvaltningsdomstolen kom sedan ett fall som kunde agera som ett nytt prejudikat. Ett fall togs upp där ett årskort på gymmet kostade 14 000 kr men då ingick även tjänster som relaxavdelning, kunna låna träningskläder och få hälsodrinkar. Högsta förvaltningsdomstolen ansåg i sin helhetsbedömning att detta medlemskap ”klart faller utanför gränsen för vad som utgör skattefri personalvårdsförmån av enklare slag”. Därför kunde man inte använda friskvårdsbidraget som en delbetalning på denna höga debitering av ett gymkort. Tolkningen av detta bör innebära att ett gymkort som har en årlig kostnad på 14 000 kr eller mer “är inte av ringa värde” och ska därför anses vara en skattepliktig personalförmån. Men kanske skulle däremot ett gymkort på en summa av 10 000 kr per år godkännas?
I samband med den senaste domen från Högsta förvaltningsdomstolen har nu Skatteverket gått ut med ett tak på vilket belopp som är skattefritt nämligen 5 000 kr per person och år. “Så länge en förmån i form av friskvårdsbidrag är av ett mindre värde, 5 000 kronor, ska det betraktas som en skattefri personalförmån. Det här innebär till exempel att den som spelar golf eller tar lektioner på ridskola kan använda friskvårdsbidrag till det”, säger Pia Blank Thörnroos, jurist vid Skatteverket.
När det gäller Personlig Träning har Skatteverket kommit till slutsatsen att den PT-tjänst som kostar mer än 1 000 kronor per timme inte anses vara av mindre värde.
Innebär detta att maxbeloppet på ett friskvårdsbidrag är 5 000 kr per person och år? Är det en rekommendation eller en fastsatt summa? Detta är en fråga som måste besvaras. Skatteverket säger – “Det finns inget särskilt belopp i lagstiftningen om hur högt belopp det får vara, men “mindre värde” – är Skatteverkets uppfattning – att det är 5 000 kr per person och år”. Alltså är detta bara Skatteverkets tolkning och det finns ingen lagstiftning, domstolsbeslut eller annat som säger att Skatteverkets tolkning är rätt.
Vidare, tidigare har Skatteverket gjort bedömningen att beloppet som kan användas för friskvårdsaktiviteter ska delas upp enkilt – varje personalvårdsförmån för sig. Att få en personalvårdsförmån i form av exempelvis frukt och hälsodryck på arbetsplatsen påverkar inte en anställds möjligheter att få en skattefri förmån kring kostrådgivning. Ett skattefritt träningskort på ett gym påverkas inte av att arbetsgivaren erbjuder förmån av fri massage osv.
Innebär detta att jag som anställd (om min arbetsgivare godkänner det) kan – i friskvårdsbidrag – få 5 000 kr för ett gymkort, 5 000 kr för massage, 5 000 kr för kostrådgivning och 5 000 kr för Personlig Träning? Eller är maxtaket för samtliga tjänster 5 000 kr per person och år? Sista ordet kring allt som systemet med ”friskvårdsbidrag” innefattar lär inte vara sagt.